Dag 27- Gili Trawangan, mushrooms, eller kanske spice?

Iväg iväg till Gili-öarna! Typ. Självklart var det också med en förbannat fastboat så jag ville kräkas mitt bland alla bensinångor.

Vi hittade ett boende som tydligen också fungerar som knarkarkvart. Kan inte räkna längre hur många gånger de frågat oss och Andreas, främst Andreas, om han vill köpa mushrooms eller röka något. Han är ju så ypperligt anti sådant där. Och de som 'jobbar' här är så höga så de kommer inte ihåg att de nyss frågat ett antal gånger.

Boendet är bajs, men billigt. Vi gjorde oss ett täcke utav extrasängens lakan. Det är ju tydligen inte standard med täcke på alla ställen har vi märkt!

Imorgon flyr vi till Gili Meno, den lugna fina ön. Den här skulle tydligen vara hemsk men vi tycker att den är helt okej mysig!

Mesta delen utav dagen bestod utav att kolla på Eremitkräftor, vilket dödade vi några timmar på! Lättroade.

 
 
Ohyggligt mycket döda koraller!
 
 
 
 
 
 
 
 

 

 

2013-09-30 @ 07:48:00

Dag 26- surfning, smärta och en massa bränna!

 Då bytte vi boende till någonting lite finare och tog en surflektion. Eftersom att Bali inte direkt är något superstrandställe med vågor och stenar är pool ett måste.

På surfningen brände jag sönder hela rumpan så kan varken sitta eller ligga ner.. Mindre skönt. Men det var kul!
Instruktören verkade dock mer sugen på att fånga vågor själv men men. Jag stod upp nästan samtliga gånger och Andreas marlboro-kondis gjorde att han gav upp efter 1 h och satte sig på båten. Dock hade jag fått en nybörjarbräda och Andreas en riktig?? Tog dom bara för givet att jag skulle suga??

Mina knän blev också lite misshandlade! 

 
 
 
 
 
 
 
 
2013-09-29 @ 07:44:00

Mopedhyrande och Devils Tears

 
 

Vi hyrde mopeder, (...) Andreas förbannade ide och uthyraren sprang bakom mig och skrek någonting då jag upprepade gånger höll på att åka in i stenmuren bredvid medan ett gäng killar satt och skrattade med en blandning utav oro. Behöver jag säga att det var första gången NÅGONSIN som jag körde någonting på två hjul??? Och det var inte ens en moped utan en LÄTT MOTORCYKEL. Utan hjälm eller någonting. (Förlåt mamma och pappa. Andreas fel.)

Vid första korsningen stroppade han iväg och kvar var jag, ståendes mitt i korsningen, kaos och skrek i panik. Några äldre Aussiemän stod själv på sina hyrda moppar och kollade oroligt på mig. 'Okey it's my first time!!!' Skriker jag försvarande till dem, de skrattar lite och säger några uppmuntrande ord.

Kort och gott. Jag blev en master på dessa lätta motorcyklar utan hastighetsmätare och vi åkte runt i 2 h. Bla. till ett väldigt fint klippstupgrejs, kallad Devils Tears. Galna vågor!

 
 
 
 
 
 
 
2013-09-28 @ 15:45:00
RSS 2.0